
I förarsätet med M Sverige
Under rubriken I förarsätet med M Sverige finner du vår webbsända seminarieserie. I våra webbinarium diskuterar vi med experter om fordonsägande, trafiksäkerhet, konsumenträtt och bilresor – bland annat.
Tidigare webbinarier
Har du missat något webbinarie så kan du se dem i efterhand här nedanför. Om du inte haft möjlighet att föranmäla dig till ett pågående webbinarium så kommer du även kunna strömma det direkt här.
Allt om vinterdäck (inspelat)
Lär dig (nästan) allt om vinterdäck med experter från Michelin.
Experterna från Michelin svarar på frågor från tittarna.
Vad är skillnaden mellan så kallade "nordiska" dubbfria vinterdäck jämfört med de som man kallar för "mellaneuropeiska"?
Först och främst är båda typerna godkända vinterdäck då de har märkningen 3PMSF – "alptopp snöflinga" – de har båda passerat tester för grepp på snö.
De däck som i branschen kallas ”Nordiska” är de dubbfria vinterdäck som har tagits fram för den mest extrema vintern. De har dessutom testats för grepp på is och har isgreppsmärkning.
Det är dessa däck man med fördel väljer om man vill köra dubbfritt och vill ha bästa möjliga isgrepp. Däcken passar bra på vinterväg i hela landet. Nackdelen med dessa däck är att de generellt fungerar sämre ju varmare temperaturer det blir och de har även sämre våtgrepp.
Märkningar på etiketten till ”Nordiska” vinterdäck: 
De däck som i branschen kallas ”Mellaneuropeiska” är vinterdäck anpassade för mildare klimat, dessa däck är standarden för vinterdäck till exempel i Danmark och Tyskland. De har inte utvecklats för grepp på is och har inte isgreppsmärkningen.
Däcken har dock mycket bra våtgrepp och fungerar bra i snö och slask i lite varmare klimat där risken för is på vägen är liten. De känns mer som ett sommardäck och har bättre väghållning och styrrespons på torra och våta vägar.
Märkning på etiketten till ”Mellaneuropeiska” vinterdäck:

Hur ser ni här på trafiksäkerhetsaspekten med friktion eller dubb?
Båda däcktyperna är bra, det går att göra säkra däck både med och utan dubb. Vad som är viktigt är att man väljer rätt däck till sin användning och att man känner sig trygg med sitt val.
Mycket is och kallt – välj med fördel dubbdäck. Känner man sig osäker på is – välj dubbdäck.
Känner man sig trygg på vinterväg och önskar bättre komfort på asfalt, välj eyy dubbfritt alternativ.
Önskar man lägre rullmotstånd i däcken – välj dubbfritt.
Hur bör man tänka angående alternativen dubb- eller friktionsdäck om man bor i södra delen av Sveriget, och reser till de norra delarna av landet? Det råder olika vinterväglag kombinerat med olika typer av väghållning. Givetvis med bra mönsterdjup, minst 5 mm eller mer, på alla fyra hjulen. Samt skillnad i däcksval till fordon som driver fram, bak eller på alla hjulen?
Om resorna norrut är många och ofta skulle vi rekommendera dubbdäck, de kommer att vara bäst förberedda på allt som kan dyka upp i form av väglag. Alternativt dubbfritt om man känner sig säker som förare, är uppmärksam på när det finns risk för att det är extra halt och om man prioriterar komfort på hemorten i södra Sverige.
Observera att med tanke på resorna norrut så är det så kallade ”Nordiska” dubbfria däck som gäller då. Kontrollera att de har isgreppsmärkningen.
Jag kör mest i stan på vintertid men åker några gånger till landet där vägarna är krokiga och kan vara isiga. Jag känner att jag trots allt inte klarar mig undan dubbdäck. Tänker jag rätt?
Ja absolut, om dina tankar går så, då ska du välja dubbdäck.
Vilket dubbfritt vinterdäck har bäst prestanda sommar som vinter?
Det har ett så kallat All-Season däck eller året-runt däck som har 3PMSF-märkningen, till exempel vårt Michelin Cross Climate 3.
Det kommer att prestera väldigt bra när temperaturen ligger mellan 0 och 10 grader och klarar enstaka snöfall utan problem. De kommer även fungera bra som sommardäck eftersom de är utvecklade för det.
Men, däcken tycker inte om is och är inte testade för grepp på is. Väljer man detta alternativ att köra på året runt måste man vara beredd att ställa bilen periodvis och vi rekommenderar det inte för längre resor.
Därför rekommenderar vi inte att de används vintertid i Sverige. Som sommaralternativ är dessa däck jättebra med många fördelar men bör kompletteras med riktiga vinterdäck. Vi kan inte rekommendera något annat godkänt vinterdäck för användning sommartid.
Vilka är de bästa vinterdäcken utan dubbar för västsvenska förhållanden? Ska man tänka på något speciellt mönster eller annat?"
Här måste man ställa sig frågan om man kommer råka ut för isiga vägar eller ej och hur ofta? Så kallade ”Nordiska” dubbfria däck med isgreppsmärkning kommer vara bättre på is.
Det som kallas ”Mellaneuropeiska” vinterdäck utan isgreppsmärkning kommer att vara bäst på torr och våt väg utan is.
Vi rekommenderar att man väljer däck efter vad man vill vara bäst förberedd inför.
Vilka däck fungerar bäst när det omväxlande töar och fryser, ofta utan förvarning?
Om dessa förhållanden gör att det ofta är is på vägarna så är dubbdäck eller sk. ”Nordiska” dubbfria vinterdäck med isgreppsmärkning att föredra. Dessa däck passar inte för användning sommartid.
Förvaring av däcken är därför nödvändig då man behöver skifta till sommardäck.
Vad är argumentet/en för att välja ett premiumvinterdäck framför ett billigare budgetvinterdäck?
Däck är en väldigt komplex produkt. Det ingår cirka 200 olika material som ska sammanfogas till en enhet som sedan ska bära hela vikten av din bil, dig själv, eventuellt din familj och din last och se till att allt kommer säkert fram.
Premiumdäck har ofta ett högre pris. Det man betalar för är den forskning och utveckling som ligger bakom för att ta fram en så bra och säker produkt som möjligt.
Utöver säkerheten ska däcken också hålla så länge som möjligt så att du får kilometrar för de pengar du investerar, de ska dessutom fortsätta att leverera säkerhet även i slitet skick. Samtidigt ska de ha så liten påverkan på miljön som möjligt vad gäller material vid tillverkning, tillverkningsprocesser, transport och utsläpp av slitagepartiklar.
Kan man ha vinterdäck till elbil med både beteckningen SUV och EV på däcket och vad är skillnaden?
Ja det går jättebra, SUV står oftast för att däcket har en dimension som är ofta förekommande på en SUV. EV står för att tillverkaren har tänkt på faktorer som är viktiga för en elbilsförare. Sådana faktorer är exempelvis lågt rullmotstånd (för att spara på batteriets räckvidd), extra lastindex (för att klara bilens högre vikt) eller kanske lägre ljudnivå (för att elbilen i sig är så pass tyst).
Det spelar egentligen ingen roll vilka av dessa markeringar däcken har, det är mest en vägledning.
Är det något speciellt man bör tänka på när det gäller köp av dubbdäck till en bil med konstant fyrhjulsdrift? Bor högst upp i norra Sverige.
Har kört med dubbfritt på vintrarna sedan bilköpet för ett par år sedan. Är det något som man bör tänka på vid körning när jag ändrar från dubbfritt till dubbdäck?
Det enda du bör tänka på är att följa fordonstillverkarens rekommendationer vad gäller dimensioner som är typgodkända med bilen. Samt att alltid ha samma däck (märke och modell) på alla fyra hjulen.
Generellt verkar vi få allt större, tyngre och dyrare hjul och däck för allt tyngre (?) batteribilar. Vilken verkan har de på grepp och säkerhet , och ekonomi för ägare och brukare?
Generellt innebär tyngre bilar att du får bättre grepp eftersom kontaktytan med vägen och kraften från bilens tyngd skapar mer friktion mot underlaget. De större däcken krävs delvis för att bära bilens vikt och delvis för att skapa den väghållning som krävs för att föra fram det tyngre fordonet på ett säkert sätt.
Ju större däcken är desto dyrare blir de när det är dags att byta dem, det kan vara värt att tänka på när man gör sitt val av bil.
Vad är det man ska hänsyn till vid montering av däcken på bilen?
Vi rekommenderar att du tar hjälp av en auktoriserad däckverkstad alternativt konsulterar M Sveriges tekniker som har mycket bra information om hur man själv kan byta däck på sin bil. Till exempel i det här klippet
Jag har ett par dubbade däck som är tillverkade år 2014 men används mycket lite, 2–3 veckor varje vinter på grund av boende utomlands. Inget slitage. Jag vet att gummit åldras och att man bör kontrollera hårdhet på gummit vilket jag gjort och som ligger i toleransgräns.
Bör jag i alla fall byta till nya dubbdäck på grund av ålder?
Finns det annat man bör tänka på än gummihårdhet på äldre däck?
Vår rekommendation är att inga däck ska vara äldre än 10 år. Detta eftersom materialet i däcken åldras och de tappar sin tänkta funktion, framför allt vad gäller rörlighet i slitbanan och gummits förmåga att greppa underlaget.
Om du låter en fackman kontrollera däcken kan du gå på dennes rekommendation, men kör försiktigt och var uppmärksam på väglaget.
Hur gammalt kan ett vinterdäck vara för att våga köra? De är lagrade mörkt och inte varmare än 15 grader.
Efter hur många års drift bör man ändå byta vinterdäck som har bra mönsterdjup och inte har ålderssprickor?
Livslängd för friktionsdäck. Efter hur många år bör man skaffa nya däck även om mönsterdjupet fortfarande är OK?
Vår rekommendation är att inga däck ska vara äldre än 10 år.
Mönsterdjupet på vinterdäck?
I Sverige är det minst 3 millimeter som gäller vintertid 1/12–31/3 då vinterväglag råder.
Mönsterdjup. Bästa däck/mönsterdjup fram eller bak? Framhjulsdrift, bakhjulsdrift eller fyrhjulsdrift, påverkar det valet?
Lagen sätter säkerhetsnivåerna. I Sverige är det minst 3 millimeter som gäller vintertid 1/12–31/3 då vinterväglag råder.
Om du har ojämnt slitna däck och har ett däckpar med mer mönster kvar så ska de alltid sättas bak på bilen. Det gäller oavsett vilka hjul som är drivande.
När bör man egentligen byta sina däck och hur säkra är dom när dom är slitna?
Vissa däckföretag säger att man ska byta redan vid 4 millimeter mönsterdjup, andra säger 3 millimeter, och ni på Michelin säger 2 millimeter (för sommar).
Vem ska jag som konsument lita på när alla säger olika saker?
Lagen sätter säkerhetsnivåerna. I Sverige är det minst 3 millimeter som gäller vintertid 1/12–31/3 då vinterväglag råder. 1,6 millimeter gäller sommartid, det vill säga övrig tid.
De här säkerhetsmarginalerna är satta av en anledning och de måste respekteras. Vår syn på saken är att vi måste utveckla däck som presterar säkert ner till dessa gränser.
Vi rekommenderar inte att man monterar av däck i förtid eftersom det har stor negativ påverkan på klimat och miljö. Till detta bör vi tillägga att vår rekommendation förutsätter att man har rätt däck för säsongen.
Det är olämpligt att köra vidare på Nordiska isgreppsmärkta vinterdäck med lägre mönster än 3 millimeter efter vinterperioden.
Hur ser Michelin på risken för vattenplaning och dödsolyckor när mönsterdjupet är nedslitet, och att många förare – till exempel tonårsbarn – inte alltid har koll på däckens kvalitet när de lånar exempelvis förälderns bil.
Säkerhetsnivåerna för mönsterdjup finns i lagstiftningen och de måste respekteras.
Vattenplaning är en väldigt ovanlig orsak till olyckor. Vattenplaning inträffar nästan alltid i kombination med antingen för hög hastighet, för lågt däcktryck, ouppmärksamhet på vägen, ouppmärksamhet på väderförhållanden eller en kombination av dessa faktorer. Därför är det väldigt viktigt att ta hänsyn till dem.
Att tala med unga förare om ansvar i trafiken, uppmärksamhet och försiktighet samt lära dem att kontrollera däcktrycken är åtgärder som kommer att ha betydligt större effekt samtidigt som de även bidrar till en mer hållbar vägtransport.
Däckhotell är det bra?
Ja, däckhotell hos en auktoriserad däckverkstad är ett väldigt bra och smidigt alternativ att förvara sina däck. Dessutom ingår vanligen däckskiftet som service och du kan känna dig säker på att dina däck monteras korrekt av en fackman.
Hur långt bör man köra på vinterdäck förvarade på däckhotell innan vinterväglag inträder för maximal funktion?
Det finns ingen direkt teknisk funktion att ta hänsyn till. När temperaturen sjunker under 5 grader kommer sommardäcken att fungera mindre bra, det kan vara en indikator att ta hänsyn till i kombination med lagstiftningen. Samtidigt fungerar vinterdäcken sämre på torr och vår asfalt.
Finns någon fara att köpa däck på nätet?
Det kan vara värt att kontrollera hur man får hjälp med montering och service och att däcken köps inklusive service från en auktoriserad däckverkstad. Om handlaren är seriös och har fått bra omdömen finns inget övrigt att vara orolig för.
Vad kommer gälla för personbil 2, det vill säga husbilar, som är tyngre än 3 500 kg?
Personbil klass II ska vid färd på väg under perioden den 1 december–31 mars vara försedd med vinterdäck eller likvärdig utrustning när vinterväglag råder. Samtliga däck på lastbilar, bussar och husbilar med en totalvikt över 3 500 kilo ska ha ett mönsterdjup på minst 5 millimeter från den 1 december till den 31 mars.
Husbilsfråga: Vad gäller när det på registreringsbeviset står CP? Får man köra på C?
Rådfråga en auktoriserad däckverkstad om vilka vinterdäck som passar till din husbil. C-märkta däck är inte förbjudna att köra med, men de behöver klara av det högre däcktrycket som fordonstillverkaren rekommenderar.
Man ska även vara medveten om att CP-märkta däck är konstruerade för att kunna vara stillastående längre perioder utan risk för att däcken deformeras.
Husbil 2022 5 400 kilo som lever sitt liv som personbilsklass II, men när man besiktigar den första året så är det ett tungt fordon. Angående däcken är den då personbil eller ett tungt fordon?
Svaret blir både och, personbil klass II ska vid färd på väg under perioden den 1 december–31 mars vara försedd med vinterdäck eller likvärdig utrustning när vinterväglag råder (som för personbilar). Men samtliga däck på lastbilar, bussar och husbilar med en totalvikt över 3 500 kilo ska ha ett mönsterdjup på minst 5 millimeter från den 1 december till den 31 mars (som för tunga fordon).
Vad gäller husbilar över 3,5 ton?
Vinterdäck krävs mellan 1 december och 31 mars när vinterväglag råder. Om bilen väger mer än 3 500 kilo så måste däcken ha minst 5 millimeter mönsterdjup under samma period.
Vad gäller för vinterdäck på husbil?
Under 3 500 kilo är reglerna desamma som för personbilar.
Över 3 500 kilo så krävs även minst 5 millimeter mönsterdjup under vinterperioden 1 december–31 mars.
Vad är de nya reglerna kring vinter- och sommardäck?
Vi rekommenderar att man noga följer Transportstyrelsens rekommendationer.
Vad gäller angående användning och eventuella restriktioner av allrounddäck i Europa?
En del länder kräver märkningen M+S vintertid:

Andra länder kräver precis som i Sverige att däcken i tillägg ska vara märkta 3PMSF (alptopp/snöflinga) när vinterväglag råder:

Vintertid gäller olika krav på mönsterdjup i Europa. Vi rekommenderar att kontrollera lagstiftningen i det land eller länder man planerar att resa till.
Nätverk på gemensam väg om ELV-frågan (inspelat)
EU-förslaget om ny förordning för uttjänta fordon – end of life vehicles – engagerar både ägare av äldre bruksfordon och entusiaster som ägnar sig åt veteranfordon, motorsport eller hembyggen.
Nätverk på gemensam väg bjöd därför in till ett webbinarium som leddes av Mikael Johansson från tidningen Bilsport.
Inbjuden gäst var EU-parlamentariker (S&D) Johan Danielsson (S), som diskuterade frågan tillsammans med Jan Tägt (MHRF) och Henrik Nyberg (M Sverige).
Inför verkstadsbesöket (inspelat)
Som bilist, vare sig man äger eller leaser sin bil, får man räkna med att besöka verkstaden då och då. Det kan gälla vanlig service, skadereparation eller ett garantiärende. Men vad ska man tänka på inför, under och efter verkstadsbesöket?
M Sveriges tekniska expert och rådgivare Carl-Erik Stjernvall guidar oss rätt i verkstadsdjungeln, och ger oss några bra tips inför besöket.
Webbinarium om miljözoner och vägavgifter (inspelad)
Se webbinariet med M Sveriges bilreserådgivare om miljözoner och vägavgifter i Europa. Med vilken bil får man köra var och vad kostar det?
Du kan även se webbinariet om miljözoner i M Sveriges Youtube-kanal
Webbinarium om parkeringsjuridik (inspelad)
M Sveriges juridiske rådgivare berättar om parkeringsregler och hur man överklagar. Kan man få rätt när det var svårt att göra rätt? Se, lyssna och fråga.
Du kan även se webbinariet om parkeringsjuridik i M Sveriges Youtube-kanal
Webbinarium om att välja rätt bil (inspelad)
M Sveriges tekniske rådgivare berättar om vilken bil du bör köpa. Eller, kan han det? Se, lyssna och fråga.
Du kan även se webbinariet om vilken bil du ska köpa i M Sveriges Youtube-kanal
Köpa elbil vad är bästa köp, eller ska man satsa på hybrid bensin/el?
Det beror på vad du vill prioritera. Klimat eller ekonomi?
Om du inte kan ladda billigt där bilen oftast står parkerad kan det bli dyrare att ladda och kalkylen kanske inte går ihop. En annan faktor är om du behöver låna till köpet. Om du både måste betala ränta och ladda till högre pris än hemma blir det nog billigare att köpa en hybrid, som ju också har en lägre prislapp.
Eller så väger klimataspekten tyngre? Köp i så fall en bil som inte är för stor, satsa på teknik du har nytta av och välj gärna en bil som är ett par år gammal. Då slipper du det värsta värdetappet och har ändå en nästan ny bil som kanske bara gått några tusen mil. Ska du sälja en dag är ett stadigt andrahandsvärde bra, satsa på kända varumärken. Att läsa på om hur bilmodeller står sig historiskt kan ge en föraning om hur det kan gå.
När det gäller elbilar är väl försäkringskostnad en viktig diskussion?
Varför elbilar blir så dyra att helförsäkra när vagnskadegarantin upphör?
Verkligen! Här finns det flera saker som gör att tarifferna sticker iväg.
Den ena delen är att elbilar fortfarande är relativt nya. De är dyrare än andra bilar, så det blir ett högre värde att försäkra. Sen är tekniken komplex. Alla verkstäder kan inte göra alla jobb, och alla delar kan inte repareras. Ibland måste dyra komponenter bytas ut, det tar försäkringsbolagen höjd för när de sätter sina priser.
Elbilar kan också ha mycket effekt. Då blir bilen ofta accelerationssnabb och det skapar en risk som också kostar pengar. En bil med 400 hästkrafter, kanske med lite premiumkänsla, kan kosta 2 000–3 000 kronor i månaden.
Jag har en 10 år gammal dieselbil som gått 12 000 mil. Använder bilen för veckohandling och längre resor vilket innebär cirka 1 500 mil per år. Vad finns för vettiga alternativ för mig? Avseende eventuell laddning så är jag hänvisad till publik sådan då jag saknar möjlighet till att ladda hemma.
Det beror nog mest på din budget. Det kan bli svårt att hitta en elbil som blir billigare per mil att köra än din nuvarande bil.
Men om du ändå tänkt byta bil gäller det att skapa sin budget och prioriteringslista över vad för sorts bil du behöver, och leta upp något som känns lockande. Publik laddning är inte alltid billigt eller praktiskt. Alternativet kan förstås också vara att leta efter en laddhybrid.
Vilken el/hybrid ska jag köpa? Kör max 10 000 km/år, max 200 000 SEK, mellanstor.
Det är stor skillnad på hybrid (som inte går att ladda) och en elbil. Kanske en laddhybrid om du är osäker? Om du klarar dig med en lite mindre bil kan du absolut hitta något bra för 200 000 kronor. Kan du ladda hemma tycker jag absolut att du ska försöka hitta en elbil.
Jag undrar om elbilen kommer att vara allena rådande under de närmaste 6–8 åren?
Det vet nog ingen. Det man kan beakta hittills är att utvecklingen när det gäller batteriteknik gått mycket snabbare än vad analytiker förväntat sig. Det innebär att elbilar borde bli billigare och billigare. Här pratar man i termer av kilowattimmar per kilo batteri och vad de kostar att tillverka.
Fortsätter utvecklingen åt rätt håll kommer det inte finnas mycket som kan konkurrera med el. Noll utsläpp och hög verkningsgrad i motorn är andra fördelar.
Är pensionär och har därmed numera begränsad ekonomi. Har i dag en 8 år gammal dieselbil med kapacitet att dra vår husvagn. Jag förstår inte hur det ska vara ekonomiskt möjligt att överhuvudtaget byta bil till en nyare bil med tillräcklig dragkapacitet.
Då slipper du! Alla kommer inte att kunna ha en elbil. Vagnparken förnyas med ungefär 300 000 bilar årligen. Med dagens takt när ungefär hälften av alla nysålda bilar är elbilar tar det mer än 30 år innan alla bilar i Sverige är elbilar. Om det bara såldes elbilar skulle det ta 10–15 år att förnya vagnparken i den takt bilar skrotas ut.
Kommer jag få betala mycket extra i service om jag köper en laddhybrid som innehåller och kombinerar två olika system? Tänker på att man har dubbel drivlina att serva plus komplexiteten att kombinera dem, hur bra är tillverkarna på att hantera det?
Njae. Det som kan tillkomma är att det är mer komplexa system om något går sönder. En reparation kan bli dyrare. Men rena serviceåtgärder behöver inte kosta mer. Klart, bilen är aningen tyngre än motsvarande icke-laddhybrid så det gör förstås en liten del extra i kostnader och slitage på bromsar, men på det stora hela är det inga stora pengar.
Man ska också komma ihåg att man ofta sparar en hel del i bränslekostnad att köra alla korta körningar på el.
Bor på Frösön, det vill säga i kallt klimat, måste ha bil som startar och kan köra minst 15 mil i minus 25 grader. Klarar en ren elbil detta eller skall jag fortsätta med diesel?
Fördelen med en elbil är att den enkelt kan förvärmas, precis som många andra bilar med motor- och kupévärmare. Du kan ibland också förvärma batteriet, eftersom det inte alltid har alla sina bästa egenskaper i behåll vid så kallt väder.
Det förutsätter förstås att man har möjlighet att ladda hemmavid och att bilen kan stå inkopplad och värmas upp med el från huset.
Är bilar som går på fossilfri diesel ett bra alternativ.
Självklart. Vägtrafikens mål att sänka utsläpp utgår från en bensin- eller dieselbil som går på helt fossilt bränsle. Det du tar bort av detta är lika med vägtrafikens utsläppsminskning. Kör du på el tar du förstås bort 100 procent.
I fallande ordning är det bästa sedan: vätgas, också ungefär 100 procent i utsläppsminskning, sedan biogas och HVO 100 med ungefär 90–95 procents minskning, sedan E85 som på grund av högre förbrukning och ”vinter-mix” med mer bensin totalt ger en utsläppsminskning på 50 procent.
Potentialen av en laddhybrid är helt beroende av hur stor del av körningen som sker på el.
Inte bilkunnig eller nämnvärt intresserad. Kör ca 1 500 mil/år. Många korta resor och ett par tre längre sådana under ett år. Vi är två som vill åka bekvämt. Laddhybrid, el eller bensin (kostnaden är inte primär)? Ge mig ett gott råd så köper jag bilen. Våga ge ett konkret råd, snälla.
Om den bekväma bilen får ha en lite högre prislapp så blir det enkelt. Det finns många nya eller lätt begagnade elbilar som är mycket bekväma, och som kan snabbladdas och därför vara lite lättare att ha med sig på längre resor.
Jag tänker exempelvis Audi E-tron, BMW i-modellerna, så som i4, eller Mercedes EQ-modeller, EQC till exempel.
Minusposter för sådana bilar kan dock vara sämre andrahandsvärde, hög försäkringspremie och förstås ett ganska högt pris.
Vilken är bäst, bensin + el eller enbart el när man väljer begagnad bil?
Det beror på vad man lägger i begreppet bäst. Det bästa för plånboken är i skrivande stund en mindre bensinbil. Men det finns förstås undantag även där. Kör du längre än genomsnittet och kan ladda hemma blir det nog en elbil som vinner ekonomi-ronden.
Sen kan det vara kul och spännande med en elbil också. Känner man så tycker jag man ska satsa på en elbil även om den kostar lite, lite mer.
Vilken bil går att köpa (gärna hybrid eller el)? Jag har utökat körkort AB A och en husvagn som väger 1 900 kilo. Vill gärna använda åtminstone 1 800 släpvagnsvikt.
Det finns tyvärr inte alls särskilt många elbilar som kan dra 1 900 kg. 1 800 kg däremot klarar exempelvis Mercedes EQE eller EQS.
Om du kan tänka dig en hybrid som inte går att ladda finns ju exempelvis de stora amerikanska pick-upperna från Ford, Chevrolet eller Ram, men de kostar väldigt mycket att äga och köra.
Bilar med hybriddrift och 1 800 kg vikt är inte heller många till antalet, de flesta normala bilar finns i stället med så kallad mildhybridteknik, vilket inte ger särskilt stor effekt.
Om du i stället tänker laddhybrid har du Volvo S60 TwinEngine eller XC40 Recharge, de klarar 1 800 kg.
Hur ser det ut idag med laddning på väg? Måste man ha en massa kort och hur ser tillgängligheten ut för att ladda i Sverige idag?
Det är förstås lite krångligare än att tanka benisn. Men det ska bli enklare. Det kommer krav på att kunna betala med kort, så det är inget som jag tycker ska hindra ett elbilsköp.
Dessutom är det viktiga att du löser laddningen hemmavid, så att vardagskörningen och -laddningen blir enkel.
Ska du ut på en längre resa är det ändå ofta bra att kolla upp vilka laddstationer som verkar mest lämpliga innan du ger dig iväg.
Är det ”lönsamt” att köra elbil med tanke på de försäkringspremier som försäkringsbolagen nu tar ut? Vi kör cirka 3 000 mil per år och bor på landet. Har solceller och kan ladda hemma de billigaste timmarna på dygnet. Ser inga signaler på att elbilsägandet prioriteras. Funderar på att köpa en billig fossilbil alternativt en laddhybrid.
Om man har råd med det högre priset går det nog. Särskilt, skulle jag säga, eftersom ni kör långt. Kan ni klara er på att ladda hemma blir det betydligt lägre kostnader per mil. Räkna gärna med vår bilkalkyl på msverige.se/bilkalkyl
Kan det vara en bra affär att köpa en bil som har gått 45–50 tusen mil men ändå bara tre–fyra år gammal, som en typisk taxibil? Tänker att den ändå borde vara välservad och motorn kanske kan förväntas gå ytterligare "lång" tid innan bilen måste skotas.
I de flesta fallen nej.
De gånger en sådan bil dyker upp är prislappen ofta förstås oerhört låg, men går något sönder är det fortfarande en nästan ny bil. Det betyder till exempel att det inte alltid finns billiga delar på skroten. För en normalbilist skulle jag avråda från att köpa en sådan.
Är du mer en gör-det-själv-person kanske man kan överväga det, men någon bra affär blir det nog inte. Det du får är en bil som ser ny och flärdig ut, till ett lågt pris, men som egentligen gått långt över vad de egentligen gör under hela sin livslängd. Om det är en bra affär får man bedöma själv.
Tekniskt hållbar bil, storlek golf-segmentet, kombi, med generellt sett godtagbara prestanda, komfort och ekonomi (ej mer än 350 000 kr i inköp och hyfsade driftskostnader inkl. reservdelar). Vilken bil föreslår du?
Det beror på. Vill du ha en bil i några år och sälja till ett vettigt pris, det vill säga att andrahandsvärdet är bra, gäller det att titta på bilar som många köper. Som Volvo eller kanske just en VW Golf?
Bilar med lite premiumkänsla, där får du ofta betala lite för varumärket, det behöver inte vara en bättre bil, säg Audi, BMW, Mercedes. Sen har vi japanska bilar, de håller hög byggteknisk kvalitet men kanske känns lite plastiga och kanske har högre buller när du kör på motorväg.
Ska du köpa en bil och ha tills den ska skrotas? Då spelar andrahandsvärdet ingen roll, bäst ekonomi att hitta en bil av ett mer udda märke som de franska kan vara, eller kanske Alfa Romeo, Suzuki eller Opel. Helt enkelt ett varumärke som ingen egentligen tänker på.
Ingen bil är tyvärr bra på allt. Man får väga samman och bestämma vad som är viktigt.
För mig som är ganska bilintresserad (gillar gamla klassiska bilar) verkar det mer som en eller flera olika sekter man måste följa idag, för att bli accepterad som bilförare. Kan jag fortsätta köpa bilar jag gillar eller måste jag anpassa mig till det jag läser tidningar och annat som menar att nollutsläpp från bilen är ett måste, vad det nu innebär om alla led räknas med?
Det bästa bilköpet för dig kan ingen annan säga vad det är. Du ska köpa den bil du behöver, har råd med och kanske vill ha, om du har råd att välja lite som du vill.
Jag tycker det är viktigt att komma ihåg att det är bilbranschen och biltillverkarna som har kraven på sig att ta fram bilar med allt lägre utsläpp, allt högre säkerhet och så vidare. Det ska göra det enklare att välja rätt i bilhallen.
Som en ren plånboksfråga kan man ju också tänka kring det här att bensin- och dieselpriserna haft en berg- och dalbana de senaste åren. Det kan förstås också göra att fler ser el som en mer stabil tillgång, och alltså inte bara av klimatskäl.
Vilken bil skulle ni föreslå om man mest bara kör korta sträckor inom kommunen?
En elbil. Men som marknaden är just nu gällande slopad klimatbilsbonus och billigare bensin blir kalkylen ofta till bensinbilens fördel, om du klarar dig med en lite mindre modell.
Däremot ska du inte ha en dieselbil. Den behöver komma upp i temperatur och bli varm för att hantera partikelförbränningen. En dieselbil drar dessutom ofta rejält med bränsle innan den kommit upp i temperatur.
Hur ser miljöpåverkan av tillverkningen av elektriska bilar? Hur klarar elektriska bilar kylan i norden?
Myten säger att det är bättre att köra vidare med sin Volvo 740 i stället för att köpa en ny elbil. Det är det inte.
Bilar blir i snitt 18 år gamla. En bil som är 25 år gammal borde i de flesta fall ersättas av en ny. Sen är det viktigt att så många som möjligt av de nya bilar som säljs är sådana som klarar sig utan fossil bensin eller diesel.
En elbil frestar förstås på mer att bygga på grund av bland annat batteriet. Man brukar säga att en normalstor bil har kört in detta efter 6 000–8 000 mil. Där tar fördelen med el över eftersom den inte har några utsläpp alls vid körning.
Ett bekymmer med elbilar är att räckvidden på vintern inte är samma som på sommaren. Det är en egenskap som visar sig i exempelvis Sverige där vi har det väldigt kallt på vintern.
M Sverige vill att biltillverkarna tydligare ska visa vad räckvidden kan förväntas vara när det är kallt ute. Vår systerorganisation NAF i Norge testar elbilar på den här punkten genom en sorts tävling.
Hur mycket sämre en elbil är på vintern jämfört med sommaren kan skilja mellan olika modeller och märken.
Webbinarium om privatleasing (inspelad)
Privatleasing verkar vara på allas läppar. Men vad är det, och är det något att ha? M Sveriges juridiska rådgivare Olle Haglund reder ut begreppen. Förhandsskvaller: han är inte imponerad!
Du kan även se webbinariet om privatleasing i M Sveriges Youtube-kanal
Återlämning. Hur undvika kostnader?
Att undvika skador och onödiga avgifter när du lämnar tillbaka en privatleasad bil i Sverige innebär att du måste förbereda dig och lämna tillbaka bilen på ett strukturerat sätt. Här är några tips:
-
- Läs leasingavtalet noggrant, särskilt avsnittet om vad som anses vara normalt slitage kontra onormalt slitage/skador. Kontrollera i leasingavtalet innan återlämning vilka avgifter som kan tillkomma vid återlämning och vad du ansvarar för.
- Inspektera bilen i god tid gärna några veckor innan återlämnandet. Leta efter ex. repor, bucklor, skador på fälgar och däck eller inredningsskador
- Se till att bilen ren och välskött vid återlämnandet och om du upptäcker skador, överväg att reparera dem innan återlämning. Detta kan ofta bli billigare än att leasingföretaget gör det.
- Du skulle även kunna ta bilder av bilens exteriör och interiör i dagsljus strax före återlämning vilket ger dig bevis på bilens skick vid ev. tvist.
- Vidare är rådet att Se till att all schemalagd service är utförd enligt tillverkarens rekommendationer betydelsefullt då det i vissa fall kan utgå en hög värdeminskningskostnad om inte service är utfärd enligt anvisningarna i avtal.
- Många brukare som återlämnar glömmer att kontrollera däckens skick. Kom ihåg att däckens mönsterdjup måste uppfylla minimi-kraven som beskrivs i ditt privatleasingavtal.
- Ett flertal leasingbolag erbjuder en förhandsinspektion av bilen. Detta ger dig en chans att åtgärda eventuella problem innan den slutgiltiga återlämningen. Det är vår erfarenhet att det även lönar sig att vara med under inspektionen när du lämnar tillbaka bilen. Anteckna allt som noteras i protokollet och be om en kopia.
- Sist men inte minst undvik sena återlämning så lämna tillbaka bilen på det datum som anges i avtalet för att undvika extra avgifter.
Vilka dolda kostnader ska man se upp för? Har jag rätt att ta del av dokument på ex försäkringsavtal vid privatleasing? Vad är ”normalt slitage” - vid återlämning? Om jag är oense med firman vid återlämning om ex slitage, var vänder jag mig då?
Av ditt privatleasingavtal ska det framgå vilka förpliktelser du har enligt avtal. Läs avtalet mycket noga och fråga leasingbolaget om du inte förstår deras villkor. Det kan dock vara lätt att missa följande kostnader som man som konsument inte alltid tänker på. När det gäller vanliga extra kostnader som våra medlemmar rapporterar så är bland annat följande övermilskostnader då de flesta privatleasingavtal har en begränsning för hur många mil du får köra per år, exempelvis 1 500 eller 2 000 mil. Om du överskrider denna gräns debiteras du en avgift per extra körd mil, som kan vara högre än väntat (till exempel 10–30 kr per mil).
Även slitagekostnader som innebär att leasingbolaget förväntar sig att bilen återlämnas i "normalt" skick för sitt slitage och ålder. Skador, repor, bucklor eller inredningsslitage som bedöms utanför det "normala" kan leda till dyra reparationsavgifter även för mindre skador.
När det gäller service och underhåll så kräver sr flesta leasingavtal att du följer tillverkarens rekommenderade serviceplan. Om service inte ingår i avtalet måste du själv stå för dessa kostnader.
Leasingbilar behöver ha rätt däck det vill säga sommardäck/vinterdäck och däckens skick måste uppfylla avtalade krav. Det innebär att om däcken är slitna eller inte uppfyller kraven kan du bli debiterad för nya däck vid återlämning.
Utrustning som levererades med bilen, som extranycklar, reservhjul, eller manualer, måste återlämnas och om något saknas eller är trasigt kan du behöva betala för att ersätta det.
Leasingavtal löper vanligtvis över en fast tid (till exempel 36 månader). Om du behöver säga upp avtalet i förtid kan det leda till höga avgifter, som kan omfatta återstående leasingavgifter eller en straffavgift.
Så får att undvika ”dolda” kostnader ska du läsa ditt privatleasingavtal noga. Kontrollera vad som ingår och vad som kan leda till extra kostnader. Fråga leasingbolaget om de kan specificera alla potentiella extra avgifter innan du skriver under. Håll koll på körsträckan och Sköt bilen väl.
Besiktning av bil efteråt, hur många procent får problem?
Vi har ingen egen statistik avseende M Sveriges medlemmar och vi har inte kunnat hitta statistik från branschorganisation utan svaret är att det är vanligt förekommande.
Jag kör cirka 3 000 mil per år. Är leasing att rekommendera eller blir det för dyrt med tillägg för extra milen?
De flesta privatleasingavtal omfattar övermilskostnader med en begränsning för hur många mil du får köra per år, exempelvis 1 500 eller 2 000 mil. Om du överskrider denna gräns debiteras du en avgift per extra körd mil, som kan vara högre än väntat (till exempel 10–30 kr per mil).
Är det alltid garanterat restvärde (att jämföra med s.k. operationell leasing för företag) när man pratar privat leasing?
Som konsument med ett standard privatleasingavtal behöver du inte bry dig i restvärdet vid avtalstiden slut. Du lämnar tillbaka bilen och leasingbolaget överlåter oftast bilen till återförsäljaren som sedan i sin tur säljer den vidare.
Kan man se statistik på ”osnygga” firmor när det gäller extra tillkommande betalningskrav/tvister för olika märken? Är det någon firma/något märke som sticker ut?
Vi har inte tillgång till branschstatistik gällande företag som har särskilt stort antal ärenden med tvister. När det gäller exempelvis anmälningar avseende oskäliga avtalsvillkor eller vilseledande markandsföröring så finns information på konsumentverkets webbplats där det framgår vilka banker som blivit anmälda. Det går även att beställa information från Allmänna reklamationsnämnden som visar hur många pågående och avslutade ärenden ett specifikt bolag varit delaktiga i.
Hej. Jag fick krav på 15 000–20 000 kronor då jag lämnade tillbaka leasingbilen. Detta för att den inte var servad sista gången. Eftersom jag hade ringt och försökt få den servad men inte fått någon tid av verkstaden så lyckades jag efter ljudliga protester och tips från jurist på M Sverige slippa betala detta krav.
Konstigt var att första servicetillfällena kom upp i displayen och stannade kvar tills service var gjord. Vid sista tillfället cirka tre veckor innan återlämnandet kom servicemeddelande upp men försvann snabbt sporadiskt några gånger. Min sambo brukade bilen och när jag tittade syntes inget, efter att ha knappat runt i bilens infosystem hittade jag servicemeddelandet. Inte helt enkelt och jag är ändå bilkunnig och intresserad.
Efter att ha diskuterat detta med några vänner så fick jag höra att en hade betalat 15 000 en annan leasade en MG och hade fått vara mycket påstridig och slapp till slut betala! Om nu Hedin i Halmstad hade haft rätt i sin sak varför slapp han då betala? Känns lite som att det är ett sätt att tjäna extra på!
Detta var min andra leasingbil den första var klockrent bra VW Sverige. Där funkade allt perfekt. I bilen kom tydligt upp när det var dags att serva och kontakten med VW var superb.
När utebliven service fastställs vid återlämnandet brukar leasingbolaget hävda att det framgår av privatleasingavtalet och återlämningsguiden att all schemalagd service måste utföras enligt tillverkarens rekommendationer under leasingtiden.
Vanligtvis framgår det av standardleasingavtalen att det kan utgå en värdeminskningskostnad om inte service är utförd enligt anvisningarna i avtalet. Beslut från ARN har bekräftat att leasetagare/konsumenten är skyldig att betala ersättning till bilens ägare om inte servicen utförts enligt överenskommelse.
Det är upp till varje leasingbolag, det vill säga ägaren av bilen, att avgöra om värdeminskningskostnaden ska tas ut eller inte. Normalt sett är det inte återförsäljaren som har rätt till ersättningen.
Vad kan man göra om man har blivit bortdömd genom ett massbeslut i Allmänna Reklamationsnämnden?
Om en konsument är missnöjd med beslut från Allmänna reklamationsnämnden (ARN) så är det inte möjligt att överklaga beslut i ARN. I det fall att konsumenten är missnöjd med beslut finns dock möjlighet att stämma motparten i tingsrätt.
Jag har hört skräckexempel där, enligt mig, normalt slitage inte har räknats som normalt slitage vi återlämnande av leasingbilen och därmed gett märkbart högre totalkostnad. Vad har vi privatpersoner för skyddsnät mot detta, finns det någon oberoende instans där man kan visa upp bilen innan återlämning för att få ett "andra utlåtande" innan man lämnar bilen?
Återlämningsförfarandet styrs av vad du och finansbolaget kommit överens om i privatleasingavtalet. Normalt sett så brukar återlämningen och besiktning bilens skick ske hos återförsäljaren. Om det står i leasingavtalet att du har möjlighet att låta en oberoende part göra ett utlåtande av bilen så bör du göra det snarast. Du kan då jämföra vad den oberoende parten säger om din bils ”normalskick” i jämförelse med vad återförsäljaren menar. En sådan besiktning sker på din bekostnad och mitt råd är att låta en Swedac-ackrediterad tredjepartskontrollant, som exempelvis Carspect, utföra besiktningen.
Kör en privatleasad Skoda med VW-avtal. Nu när räntan gick ner så följde månadskostnaden med ner, sen skrev vi avtal på 1 000 mil som jag tror är vanligt nu. En viktig grej som vi måste kolla noga när man återlämnar bilen är att mönsterdjupet på däcken på en elbil skall vara minst 4 mm och elbilar sliter hårdare, tror att 2 000–3 000 mil sen är dom underkända. Men man slipper prisfallet på 200 000 kronor på tre år.
Privatleasing i Sverige skiljer sig från ett traditionellt bilköp genom att du inte äger bilen och det innebär att du slipper ta ansvar för bilens värdeminskning eller hantera försäljningen av bilen när leasingavtalet löper ut. I stället lämnar du tillbaka bilen till återförsäljaren vid avtalstidens slut.
Om du har tagit hand om bilen väl under leasingperioden, tillkommer vanligtvis inga extra kostnader för onormalt slitage. Det är dock viktigt att vara medveten om att återlämningskraven kan variera mellan olika leasingbolag och avtal.
När det gäller mönsterdjupet på däcken vid återlämnandet kan det finnas särskilda krav som anges i leasingbolagets återlämningsguide och eventuella skötselanvisningar. Vanligtvis förväntas däcken hålla ett mönsterdjup som ligger inom lagliga gränser och motsvarar normal användning under leasingperioden.
För att undvika oväntade avgifter rekommenderas brukaren av bilen att läsa och följa leasingavtalets skötsel- och återlämningsguide noggrant. Se till att du kontrollerar bilens skick och däckens mönsterdjup innan återlämning. Om mönsterdjupet är lägre än kraven så köp ett par bättre begagnade däck med tillräckligt mönsterdjup för en billig peng.
På så sätt kan du säkerställa att bilen uppfyller leasingbolagets krav och undvika onödiga kostnader.
Formulärets nederkant
Senast uppdaterad 29 oktober 2025