Efter kraftigt snöoväder har uppemot 1 000 bilar fastnat på E22 i Skåne och blivit stående i timmar. Händelsen blottar brister i såväl statens vinterväghållning som evakueringsberedskap. Tony Gunnarsson, utredare på Riksförbundet M Sverige kommenterar.

Det är svårt att påverka vädret. I Sverige får vi räkna med att snön kan ställa till problem och försvåra framkomligheten.


Problemet är flerfaldigt: bristande väghållning och krisberedskap och inte sällan tunga fordon som inte är anpassade för svenskt vinterväglag som kört av vägen 

Däremot bör vi kräva att staten har en bättre beredskap att hantera problemen när de väl uppstår. Vintern återkommer trots allt varje år och i Sverige har vi en lång erfarenhet av dylika väderförhållanden.

Hundratals bilar ska inte behöva stå igensnöade i uppemot ett dygn på en svensk Europaväg. 

Problemet är flerfaldigt:

  1. Vinterväghållningen har blivit allt sämre på senare år. Känsliga vägavsnitt halkbekämpas inte inom föreskriven tid och snön röjs inte från vägar och gator. Den bristande vinterväghållning är ett stort problem som årligen orsakar många onödiga olyckor och trafikstörningar. Ett mer oförutsägbart vinterklimat har på senare tid försvårat planerbarheten för vinterväghållningen. Även kompetensbrist och dyrare insatsvaror har påverkat förutsättningarna.

    Det fundamentala problemet ligger dock i prioriteringar hos politikerna och Trafikverket. Vägunderhållet har kraftigt underfinansierats under 2000-talet och Trafikverket har misslyckats med sitt upphandlingsarbete och styrning av vägunderhållet.

  2. Att berörda myndigheter inte heller lyckas åtgärda problemen och evakuera bilister inom rimlig tid är också ett gravt underbetyg för statens krisberedskap. I fallet vid E22 har personer suttit fast i uppemot 17–18 timmar i kyla och utan mat innan de fått möjlighet att lämna platsen. Sverige har sedan 1990-talet avvecklat både den civila och militära krisberedskapen, vilket fått åverkningar på flera samhällssektorer, trafiken inte undantagen. Det pågår nu en återuppbyggnad, men som kommer att ta tid att genomföra.
    Det måste finnas beredskap för att snabbt göra en av Sveriges största vägar farbar även vid hårt väder

    Utöver mer resurser och material behövs tydligare ansvarsfördelning och ledningsstruktur vid situationer som denna. Det ska inte råda någon tvekan om vilken myndighet som har beslutsmandat. MSB har visat sig vara en tandlös organisation vid nästan varje uppkommen kritisk situation och i den aktuella händelsen har räddningstjänst och Trafikverket skyllt på varandra. Snabbare ageranden för att stänga av vägen, klippa upp mitträcken och omleda bilar hade gjort att mycket lidande kunnat undvikas och pengar sparas. Givetvis måste det även finnas beredskap för att snabbt göra en av Sveriges största vägar farbar igen, även vid hårt väder.

  3. Inte sällan är utlösande faktor vid köbildningar på vintern att lastbilar kört av vägen och blockerar flödet. Kraven på tunga fordon vintertid i Sverige behöver skärpas ytterligare och beställaransvaret för transportköpare öka. Ett stort problem är till landet inkommande så kallade EU-trailers som inte är anpassade för svenskt klimat. En EU-trailer har en kort dragbil och en lång påhängsvagn. När de körs olastade eller med olämplig lastfördelning blir de väldigt instabila vilket ofta leder till sladd och att de kommer över på fel sida av vägen.
    EU-trailers bör förbjudas och transportköpare bör ställa högre krav på att trafiksäkra fordon används
    I Norden dominerar lastbilar med dragna släpvagnar, ekipage som är stabila vare sig de är lastade eller inte. Olycksrisken vintertid har visat sig vara högre för EU-trailers än för andra lastbilskombinationer. Därför bör EU-trailers förbjudas och svenska transportköpare bör ställa högre krav på att åkerier använder trafiksäkra fordon anpassade för svenskt vinterväglag.

Foto: Ville Heikkinen/iStock/Getty Images Plus via Getty Images