(2023) Snövallar över vägräcken ska inte få förekomma. Ändå händer det att hårt packad snö döljer räckena som, i stället för att skydda, förvandlas till ishala ramper som slungar över en bil om olyckan är framme. Senaste vårvintern dog en ung trafikant under sådana omständigheter. En av snöröjningens svaga punkter.
Dödsfällor under hård is
Vägräckena, vars brister har berörts många gånger, kan förvandlas till dödsfällor när de döljs av hård isig snö som plogats upp i vallar. Det tänkta skyddet att kunna fånga upp en bil förvandlas till en ”flygramp” som kan slunga i väg ett sladdande fordon som ur en katapult.
Det här var vanligare förr, innan dåvarande Vägverket skärpte kraven på snöröjande entreprenörer. Men olyckor, ofta svåra, sker fortfarande under sådana omständigheter.
I april i år dog en tjugoårig man efter att ha kört av E4:an söder om Umeå, gått över ett översnöat räcke och krockat med en bropelare. Professor emeritus i kirurgi Ulf Björnstig, tidigare både trafiksäkerhetsdirektör på Vägverket och ambulansläkare, bor i Umeå och tog del av olycksorsaken.
– Speciellt intressant i det här fallet är att bilen verkar ha gått in med flack vinkel och att plogdrivan sannolikt lyfte bilen över skyddsräcket, en kraschmekanism som jag tidigare bara stött på två gånger. Även om det inte är så frekvent så dog denne pojke, så för honom fungerade inte nollvisionens krav på vägnätet.
Detaljerade regler men snöröjningen fungerar inte
– Trafikverket måste kontrollera sina entreprenörer så detta inte kan ske. Varför fungerar inte snöröjningen, varför kan skyddsräcken gömmas under hårdfrusna vallar när Trafikverkets kravspecifikationer på snöröjande entreprenörer är grundligt detaljerad?
– Det finns flera faktorer som påverkat vinterväghållningen och snöröjningen på både större vägar och gator i tätorter. Ett mer oförutsägbart vinterklimat har på senare tid försvårat planerbarheten för snöröjningen. Det, tillsammans med dyrare insatsvaror i form av bränsle och maskiner, har också orsakat sämre lönsamhet i snöröjningen. Tillsammans med kompetensbrist till följd av lantbrukets tillbakagång och för få utbildade maskinförare har det därför blivit allt svårare att hitta intresserade entreprenörer till vinterväghållning och snöröjning, säger Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet på M Sverige.
Underskott på erfaren personal
Fredrik Olofsson är enhetschef för vägunderhåll i Norrbotten, där det infrastruktursatsas livligt i dag. Han märker av att det är ett underskott av erfaren personal i branschen.
– Men vi har i snitt tre anbudsgivare på varje kontrakt. Kvalitetsuppföljning och diskussioner med entreprenörerna sker regelbundet, men visst finns kvalitetsbrister. Letar vi så hittar vi brister, stora som små. Så gissar jag att det är över hela landet, säger han.
Långt kvar till nollvisionen
Drift och underhåll av vägar må vara komplext och trafiksäkerheten ha tagit stora steg framåt.
– Men det är fortfarande långt kvar till nollvisionens mål och en lång rad säkerhetsrisker kvar i trafiksystemet. En sådan är plogvallar över räckena. Vägräcken räddar hundratals liv varje år och är ju placerade på ställen där faror lurar på andra sidan vägen. Ligger en snövall över dem sätts de ju helt ur spel och kan bli avåkningsramper i stället, säger civilingenjör Johan Granlund, expert inom fordons växelverkan med väg.
– Jag skulle bli förvånad om inte kraven på snöröjning kommer att utvecklas ytterligare. Johan Granlund har själv i sitt närområde i Dalarna uppmärksammat vinterolyckor i närtid av liknande art som här skrivs om, ett par i Säters kommun. Vid ett tillfälle rampades en personbil upp på ett isigt räcke. Underredet ”surfade” på det ishala räcket innan bilen välte ner i en djup ravin.
– I allmänhet innebär ju vinterns drivor att skaderisken minskas eftersom snön mjukt fångar upp avåkande bilar. Det motsatta sker där det är isiga vallar över räcken, säger han. Lätt hänt är att snö blir kvar innanför räckena mot vägbanan; plogbilarna kan inte köra dikt intill. Snöar det lite nu och då fastnar mer snö som bildar väggar som gärna blir lite rundade.
Skiftande väderlek spelar in
Töar och fryser det om vartannat kan vallarna bli stenhårda och isiga. Det krävs schaktmaskiner för att rå på dem. Nu finns exakta mått för hur högt det är tillåtet att låta snön växa och hur ofta plogning ska ske. På osaltade länsvägar, där olycksrisken är högst, gäller inte lika hårda krav mot plogvallar vid räcken. Hinner snöröjningen alltid med i det omväxlande vinterväder som vi ofta har i dag med pendlingar runt nollstrecket?
Drunkning vid trafikdöd
Vägräcken sitter där de sitter för att skydda från något utanför vägbanan, inte sällan djupa diken, vattendrag eller sjöar. Drunkning är en ofta ouppmärksammad död vid trafikolyckor.
– I Norrbotten räknades det fram att det var fem procent för några år sedan. Voltar en bil och lägger sig på taket kan det räcka med ett vattenfyllt dike, säger konsulten Johan Granlund.
Kompetenscertifieringar utförs regelbundet
Dan Eriksson, nationell samordnare av vägsystem på Trafikverket vill dock inte kännas vid vare sig slarv, fusk eller någon kompetensbrist.
– Vi genomför regelbundet kompetenscertifieringar och kontrollerar med skriftliga frågor att entreprenörerna besitter de kunskaper som krävs. Men vädret kan spela spratt och det går inte att vara på alla platser samtidigt; någonstans måste det ju börjas och slutas. Och ansvaret ligger alltid på den som framför ett fordon, säger han.
Flera tragiska olyckor
För tolv år sedan, vid ett förödande olycksdygn just på grund av snövallar över räcken, utanför Nyköping räckte det inte med låga hastigheter. Minst nio olyckor inträffade under ett och samma dygn på samma ställe och två unga människor avled när de, efter långsam färd, gled över vallen och landade i Nyköpingsån som räcket skulle skydda mot.
– Det skickades ut schaktmaskiner för att forsla bort snön men de började tyvärr där avåkande bilar hade landat efter flygfärd, inte där de åkt av på motsatt sida, berättar Johan Granlund.
Ulf Björnstig kan återge en annan tragisk olycka mellan Umeå och Skellefteå där två ungdomar gled upp på ett broräcke, varpå bilen blev stående och vägde högst upp på vallen med en å nedanför. En av bilisterna dog, en förlorade ett ben.
Olyckstillbud orsakade av snövallar över räcken har minskat – men förekommer alltså fortfarande. Och de är tätt förbundna med andra säkerhetsrisker – farliga räcken och bilbränder. Det är två av Ulf Björnstigs käpphästar. Vid dödsolyckan utanför Umeå i april, som omnämndes inledningsvis, stod bilen i ljusan låga när räddningstjänsten kom på plats.
– Två faror alltså i en och samma krasch. Bilar ska inte brinna och inte kunna glida över snöhöljda räcken, säger professor Björnstig.
Fler resurser och insatser krävs
Tillbaka till snöröjningen och den årstid vi befinner oss i.
– Bristande vinterväghållning orsakar årligen många onödiga olyckor och påverkar friktionen som har en avgörande betydelse för framkomlighet och trafiksäkerhet. Vintervägunderhållet genomförs i dag med varierande kvalitet i landet, där känsliga vägavsnitt inte sällan saknat halkbekämpning inom föreskriven tid med allvarliga olyckor som följd. Det behövs mer resurser, tydligare tidsgränser för insatser och fler uppföljande kvalitetskontroller av vinterväghållningen på både kommunala och statliga vägar, säger Tony Gunnarsson på M Sverige.
Inte bara på landsväg
Det gäller inte bara stora vägar. Snöröjningen i städerna – där hastigheterna förvisso är lägre – är också hårt kritiserad.
– Det är ju inte ovanligt att flera meter höga snövallar lämnas i gatukorsningar och skymmer sikten. Ibland ligger de kvar ända till vårkanten. Det tycks som om det måste hända olyckor innan snöhögarna forslas bort, rapporterar Håkan Lundin från M Sveriges lokalklubb i Västerbotten.
