Minska vägbrottsligheten

Polisen behöver vara synlig ute på vägarna och göra fler hastighetskontroller. Polisens närvaro i trafiken gör att trafikrytmen blir lugnare och att bilförarnas uppmärksamhet ökar. Därmed ökar tryggheten för alla trafikanter på väg.

Se över straffskalan 

Det behövs skärpta straff för de grövsta brotten i trafiken. Detta måste också kompletteras med strängare påföljder även för de som gång på gång gör sig skyldig till andra brott i trafiken. Personer som vid upprepade tillfällen gör sig skyldiga till olovlig körning eller rattonykterhet utsätter andra för livsfara. På detta område krävs att samhället tydligare markerar mot sådant beteende genom straffskärpningar för upprepad trafikbrottslighet och ökade befogenheter att konfiskera och förverka gärningsmännens fordon.

Lär av erfarenheter från Danmark

I Danmark har polisen sedan 2021 fått möjlighet att konfiskera bilar, och andra fordon, i samband med grova trafikbrott också om fordonet är leasat, lånat eller hyrt. Lagen infördes bland annat för att bättre komma åt unga livsstilskriminella män som kör väldigt fort i tätbebyggelse.

Samtidigt har i Danmark straffet höjts från böter till fängelse för de allvarligaste hastighets-överträdelserna som överstiger 200 kilometer i timmen.

Den som i Danmark överskrider hastighetsgränsen med mer än 100 procent (dock minimum 100 km/h och alltid när hastigheten är över 200 km/h) får ovillkorligen körkortet fråntaget i en period från sex månader till tio år, alternativt på livstid, beroende på brottets allvarlighetsgrad. Därefter krävs ett nytt förarprov innan körkortet kan fås tillbaka.

Sverige bör införa hårdare straff för vansinneskörningar och öka polisens möjligheter att konfiskera fordon. Det senare skulle vara verksamt även mot de som återkommande kör utan körkort eller systematiskt kör fordon registrerad på annan person.

Hastigheten är avgörande för hur allvarlig en olycka blir. Det behövs åtgärder för att förbättra efterlevnaden av hastighetsgränserna, men hastigheten bör generellt inte sänkas på vägnätet.

Höga hastigheter medför längre stoppsträcka och kraftigare krockvåld. Därför är det viktigt att bilisten håller hastigheten och anpassar sig efter rådande omständigheter, liksom att polisen är ute på vägarna och kontrollerar hastigheter. Hastighetskameror och lokalt även farthinder är andra viktiga verktyg.

Justera hastigheten med eftertanke

Hastighetsgränser ska dock inte sänkas av fel anledningar. På senare år har hastighetsgränserna sänkts på 130 mil statlig väg eftersom säkerheten inte kunnat tryggas. Detta slår mot arbetspendling och annan mobilitet, inte minst i glesbefolkade delar av landet. Vi vill att staten ska stärka vägunderhållet och säkerheten på vägarna i stället för att sänka hastigheterna.

Flest personer omkommer i Sverige på vägar där hastighetsgränsen är 70 km/h. Den relativa olycksrisken är högst på 90-vägar utan mitträcke. Mittseparerade jämna motorvägar med röjda sidoområden och viltstängsel är säkra trots höga hastigheter.

Staten bör skynda på utbyggnaden av mittseparering av vägnätet och öka anslagen till vägunderhållet. Kommuner bör i högre grad separera motortrafiken från oskyddade trafikanter.

Höjda böter för, och fler kontroller av, rattsurf. Bilförare som använder mobil under körning har längre reaktionstid, längre bromssträcka, större och kraftigare rattrörelser, kraftigare inbromsningar och sämre överblick.

Så länge som kunskapen om olycksriskerna är låg samtidigt som chansen att komma undan med rattsurfandet är stor, kommer ingen verklig förändring att ske. Därför behövs flera åtgärder för att minska rattsurfandet.

Ge resurser att kunna bötfälla rattsurf

Det behövs intensiva informationskampanjer från myndigheterna. Polisen måste få resurser för att kunna kontrollera och bötfälla rattsurfning. Bötesbeloppet för rattsurf bör öka för att inskärpa allvaret. Förbudet mot rattsurf bör gälla alla fordon.

Tullverket bör få ökade befogenheter att stoppa och kvarhålla fordon och förare för att öka möjligheten till brottsbekämpning.

På trafiksäkerhetsområdet fyller Tullverket viktiga funktioner på flera sätt. Även polisens närvaro vid hamnar och gränser behöver öka för att tillsammans med Tullverket bidra till en nyktrare och tryggare trafik.

Genom ökade möjligheter att stoppa olaglig droginförsel, påverkade förare och överlastade fordon kan tullkontroller bidra till en säkrare trafik.

Den tunga trafiken utgör en allt större andel av vägtrafiken. Olyckor med tung trafik blir ofta allvarliga och medför svår skadegrad. Fordonens skick, vikt, lastsäkring, förarens tillstånd och regelefterlevnad är avgörande för trafiksäkerheten.

Olaglig lastbilstrafik i Sverige

Många lastbilar, inte sällan från andra EU-länder, körs olagligt i Sverige. Det handlar bland annat om brott mot reglerna för cabotagetransporter. Dåsiga eller berusade förare i osäkra fordon är ett stort hot mot svensk trafiksäkerhet. Fler lastbilar bör kontrolleras av polisen längs vägarna. Därför behövs mer utbildad personal för kontroll av tung trafik inom polisen.

Fuskande utländska transportföretag är ett hot mot trafiksäkerheten. Det krävs skarpare verktyg för att få stopp på lagbrotten. Det måste bli möjligt för svenska myndigheter att klampa fordon tills böter är betalda eller fel på fordonet är åtgärdat.

Öka beställarens ansvar

Beställaransvaret behöver också öka, eftersom alldeles för många oseriösa aktörer inom yrkestrafiken verkar på svenska vägar. När lagbrytarna tillåts komma undan skapas osund konkurrens som tränger undan de laglydiga aktörerna. Beställaransvaret för transportköp måste således skärpas ytterligare.

Under 2021 körde nästan vartannat tungt fordon, 42 procent, med för tung last, enligt en ny mätning från Trafikverket. Detta är skadligt både för trafiksäkerheten och vägarna. Överlastning påverkar lastbilarnas säkerhetsprestanda och gör olyckor allvarligare.

Studier har också visat att 20 procents överlast på däcket medför att dess belastningsverkan fördubblas. Fler lastbilar måste stoppas och vägas längs vägarna för att komma till bukt med den systematiska överlastningen.

Förbjud EU-trailers vintertid

EU-trailers bör förbjudas. En EU-trailer har en kort dragbil och en lång påhängsvagn. När de kör olastade eller baktungt lastade blir påhängsvagnen instabil. I Norden dominerar lastbilar med dragna släpvagnar, ekipage som är stabila vare sig de är lastade eller inte. Olycksrisken vintertid har visat sig vara högre för EU-trailers än för andra lastbilskombinationer.

När de körs olastade eller med olämplig lastfördelning blir de väldigt instabila vilket ofta leder till sladd och att de kommer över på fel sida av vägen.

Dessutom fastnar de ofta i uppförsbackar eller tvingas köra så sakta att de utgör en trafikfara. Nu måste politikerna agera och sätta stopp för EU-trailers på våra vägar under vintertid. Vi kan inte ha en situation där trafiksäkerheten hotas på grund av fordon som inte är anpassade till svenskt vinterväglag.

Gängkriminella utsätter allmänheten för livsfara i trafiken. Personer med kriminell livsstil begår också systematiskt grova trafikbrott. För att minska risken för dödsolyckor krävs ny lagstiftning mot grova hastighetsöverträdelser och drograttfylla, menar Riksförbundet M Sverige.

Dessa personer uppträder ytterst ansvarslöst i trafiken. Det handlar bland annat om vansinneskörningar, drograttfylleri, olovlig körning och framförsel av stulna bilar. De kriminella använder också vägnätet för att ta sig till och från en brottsplats och för transporter av vapen, narkotika eller stöldgods.

Det behövs fler poliser på vägarna

Polisiära trafikinsatser har visat sig vara en effektiv metod för att komma åt gängkriminaliteten.

Det är i sig viktigt att stävja trafikbrotten, men ett brott kommer sällan ensamt. Genom trafikinsatser mot dessa fenomen kommer polisen inte sällan över också stöldgods, narkotika, vapen och efterlysta personer. Tyvärr har antalet polisiära nykterhets- och hastighetskontroller minskat kraftigt över tid. 

I Danmark har polisen fått möjlighet att konfiskera bilar, och andra fordon, i samband med grova trafikbrott också om fordonet är leasat, lånat eller hyrt. Lagen infördes bland annat för att bättre komma åt unga livsstilskriminella män som kör mycket fort i tätbebyggelse.

Anpassa lagstiftning efter ny verklighet även i Sverige

Samtidigt har i Danmark straffet höjts från böter till fängelse för de allvarligaste hastighets-överträdelserna. Den som i Danmark överskrider hastighetsgränsen med mer än 100 procent får ovillkorligen körkortet fråntaget i en period från sex månader till tio år, alternativt på livstid, beroende på brottets allvarlighetsgrad.

Anpassa lagstiftningen

Lagstiftningen måste anpassas efter den nya verkligheten även i Sverige. Det behövs skärpta straff för upprepade trafikbrott, grovt rattfylleri och extrema hastighetsöverträdelser. Polisen bör få göra rutinmässiga prov för narkotika utan krav på misstanke om brott och få möjlighet att konfiskera fler fordon. Det senare skulle vara verksamt även mot de som återkommande kör utan körkort eller systematiskt kör fordon registrerad på annan person.

Vägarna måste vara en trygg plats för alla som behöver bilen för arbete, fritid eller för att nyttja samhällsservice. Föräldrar ska kunna känna sig trygga att cykla med barnen i sommar. Därför måste hänsynslösa förare tas ur trafiken.

Många lastbilar på svenska vägar har allvarliga fel såsom brister i bromssystemet. Beställare bör inte köpa transporter om de inte är trygga med att utförare använder säkra fordon, tillämpar schyssta arbetsvillkor och har nolltolerans mot alkohol och droger i trafiken.

Dålig trafiksäkerhet ska inte vara en konkurrensfördel.